torsdag 11 september 2014

Försök med grundinkomst i Hangö, tack!

I dessa tider är det gott om dåliga nyheter både nära och fjärran ifrån. Men det kommer också goda och glädjande nyheter, och en sådan är definitivt centerledaren Juha Sipiläs uttalande om att det är skäl att på allvar börja utreda ett ibruktagande av grundinkomst genom regionala försök.

Inom Vänsterförbundet utarbetade vi för en par-tre år sedan en egen modell för grundinkomst och fann att det skulle vara helt realistiskt att genomföra den. Genom erfarenheterna i mitt jobb som socialombudsman i några västnyländska kommuner har jag blivit bara mera övertygad om att en grundläggande reform av socialskyddet är nödvändig.

När allt mera kan produceras med allt mindre arbetskraft, och det ingår i snart sagt alla litet större företags strategier att minska antalet anställda, gäller det att tänka i nya banor.

Inom samlingspartiet har många på sistone igen kommit med uttalanden om att arbetslöshetsskyddet kanske är för bra, att det går att leva så gott på det att man inte bryr sig om att söka jobb. Samlingspartister anser sig ofta gå i bräschen för det nya, men tankarna om att sysselsättningen fås i skick genom att öka de arbetslösas fattigdom och elände, det är ju faktiskt skåpmat från 1800-talet.

Det gäller väl snarare att komma till en ny och jämnare fördelning av såväl arbete, inkomster som möjligheter. Grundinkomsten kunde innebära större handlingsfrihet och flera möjligheter för arbetslösa som nu är insnärjda i byråkratin.

Hangö kunde faktiskt vara ett riktigt passligt försöksområde för ett grundinkomstprojekt; ett i såväl geografiskt som ekonomiskt hänseende tämligen väl avgränsat område med hög arbetslöshet.